Allt om baslådor

Baslådornas Djungel

Det finns många sätt att bygga en baslåda på, och det viktigaste är ju att den ska passa dig och dina behov. 

Här kan du läsa allt om baslådor.

 

Olika Typer av Högtalarlådor

1á ordningen Högtalaren placerad fritt i luften, används aldrig.

2á ordningen Högtalaren monterad på en baffel, ( open-air ).

3é ordningen Högtalaren monterad i en sluten låda.

4é ordningen Högtalaren monterad i en portad låda, ( basreflex ).

5é ordningen Högtalaren monterad i en sluten låda som spelar in i en portad låda.
Kallas även 4é ordningens bandpasslåda eller SPL låda

6é ordningen Högtalaren monterad i en portad låda där både högtalaren och porten spelar in i en 
portad låda. Kallas även serieventilerad låda eller Quasi 6'e ordningen

7é ordningen Högtalaren monterad i en portad låda där högtalaren spelar in i en portad låda. 
Bägge portarna spelar sedan utåt. Kallas även för 7é ordningens dubbelventilerad 
bandpasslåda eller 6é ordnings bandpasslåda

8é ordningen Högtalarlådan ser likadan ut som 7é ordningens med rören spelar in i en tredje 
portad låda

Samma ordningar gäller för isobariklådor.
Isobariklådor med motkopplade element kallas ofta för Push and Pull lådor.

Naturligtvis råder det olika åsikter om hur de olika ordningarna definieras men jag tycker att ovan är 
det mest logiska.
Sen finns det ju mer varianter av de benämningar som presenteras ovan såsom: trekammare, tvåkammare, quattroisobarik och andra fantasieggande namn.

När det gäller den låda som vi definerar som 5é ordningen baseras på att den lilla kammaren portas. Det resulterar i en kraftig peak vid avstämmningsfrekvensen. Kallas för ”narrow bandpass”. Det är den som vi normalt använder i bilar. Den kan också portas om till stora kammaren. Röret blir då hälften så långt och ger en mindre peak men större frekvensomfång. Kallas då för ”wide bandpass”. 
Den lådtypen används ofta i hemmalådor men kan också användas i bil.

 

För och nackdelar med olika lådor

3é ordningen:
Fördelar: Enkel att bygga
Snygg lågfrekvens roll-off
Hög effekttålighet med rätt element.

Nackdelar: Hög roll-off frekvens ( hög F-3 dB punkt )
Låg effektivitet
Konrörelsen begränsad

4é ordningen:
Fördelar: Lägre lågfrekvens roll-off
Högre effektivitet
Lägre distorsion vid lägre frekvenser
Högre effekttålighet

Nackdelar: Svårare att bygga och räkna på
Effekttåligheten under F-3 dB ganska dålig
Blåsljud om porten är för smal

5é ordningen:
Fördelar: Ganska hög effekttålighet
Peak med 3 - 5 dB vid avstämningsfrekvensen
Högre effektivitet inom det verksamma området

Nackdelar: Svårare att bygga och räkna på
F - 3 dB för högt för djupbas
En frekvens mycket dominant ( one note bass )
Kan ej ha högtalartyg framför porten
Blåsljud om porten är för smal

6é ordningen:
Fördelar: Hög effekttålighet
Lägre F - 3 dB punkt
Hög effektivitet
Peak med 4 - 8 dB vid avstämningsfrekvenserna

Nackdelar: Svårare att bygga och räkna på
Kan ej ha högtalartyg framför porten
Två dominerande frekvenser
Blåsljud om portarna är för smala

7é ordningen: 
Fördelar: Hög effekttålighet
Hög effektivitet
Låg F - 3 dB punkt
Peak med 4 - 9 dB vid avstämningsfrekvenserna

Nackdelar:
Svårare att bygga och räkna på
Kan inte ha högtalartyg framför portarna
Blåsljud om portarna är för smala
Två dominerande frekvenser
Omkringliggande ytor påverkar portfrekvenserna

8é ordningen:
Fördelar: Hög effekttålighet 
Hög effektivitet
Peak med 4 - 9 dB vid avstämningsfrekvenserna
Porten kan kläs med högtalartyg

Nackdelar: Svårare att bygga och räkna på
Två dominerande frekvenser
Stor lådstorlek

Isobarik:
Fördelar: Reducerad lådstorlek med bibehållen F - 3 dB punkt
Ökad effektivitet
Minskad distorsion

Nackdelar: Svår att bygga och räkna på
Spelar bara lite högre än ett element
Kan inte spela högre frekvenser

 

Vilka högtalare passar vilken låda

Högtalare för sluten låda: 
* 1. Qts mellan 0.3 och 0.9
* 2. Lågt Fs
* 3. Vas litet till mellanstort
* 4. Lufttätt membran
* 5. Talspolen ska kunna färdas långt
* 6. Magneten ska vara liten till mellanstor

Högtalare för basreflex: 
* 1. Qts mellan 0.2 och 0.6
* 2. Lågt till mellan Fs
* 3. Vas litet till medium
* 4. Upphängningen ska vara ganska hård
* 5. Stor talspole med lång slaglängd
* 6. Mellanstor till stor magnet

 

Hur räknar man ut vilken volym en högtalarlåda bör ha

Att räkna ut helt perfekta baslådor är ganska svårt utan att ha en dator med ett bra program till men här nedan kommer lite formler som kan hjälpa dej.
För att kunna räkna behöver man vissa värden på elementen som du ska få av den som sålt elementen.

Qts, Qt eller Q ( i formlerna Qts )
Fs eller friluftsresonans i Hz
Vas i liter

För basreflexlåda gäller följande.

Optimal låda är inte bästa lådan utan den som ger den rakaste frekvensgången. Att det kallas för optimal låda beror på ett översättningsfel från engelskan. Det heter ”optimum box” på engelska. Borde heta ”puckelfri volym” på svenska.
Man kan dock använda formeln i alla fall då man med hjälp av den kan få fram lite av baselementets egenskaper. Har du högtalarens parametrar så räkna ut volymen. Blir lådan stor är det en bas, blir lådan liten så är det troligtvis en högtalare avsedd för PA bruk. Den brukar då inte tåla så mycket effekt när den ska jobba som bas i bil. Är den märkt med 600 watt kanske den bara tål 50 watt vid 20 Hz. 
Dessa element brukar ha ganska lågt Vas och högt Fs. 
Exempel: En bas har följande data: 12tum, Qts 0,26, Vas 63 och Fs 60. Optimal låda blir då 19,79 liter vilket du säkert förstår är orimligt som baslåda. F-3 dB hamnar på 107 Hz. Lite väl högt för en baslåda kanske. Det här elementet är ett typiskt element som ser bra ut: Gjutet chassie, stor magnet, kraftig kon och ordentliga anslutningar. Men som sagt: inte för bas. Är ett gitarrelement.

Optimal: 
* Lådvolym = 15 x Qts^2,87 x Vas
* Lådresonans = 0,42 x Qts-0,9 x Fs
* F-3 dB punkt = 0,26 x Qts-1,4 x Fs

Sluten låda:
* A = Vas / Lådvolym
* Lådresonans = Fs x √ ( A + 1 )
* Qtc = ( lådresonansen x Qts ) / Fs
* F-3 dB = Lådresonans x √ ( ( ( 1 / Qtc2 - 2 ) + √ ( ( 1 / Qtc2 - 2 )2 + 4 ) ) / 2 )

Som tur är finns det dataprogram för detta som även visar högtalarens frekvenskurva grafiskt på skärmen.
Hur man räknar basreflexrör kommer vi till lite längre fram.
Om basreflexlådan är mindre än den optimala så blir det en högre resonansfrekvens och om lådan är större en lägre.
Man bör dock inte tvinga basen att gå lägre än friluftsresonansen då den förlorar mycket av sin 
effekttålighet.

När man beräknar en basreflexlåda så använder man en annan volym än den så kallade optimala. Längre fram i boken visas lämpliga utgångspunkter för den beräkningen.

Annan volym ( oftast den man ska använda ):
* Lådresonans = Fs x ( Vas / lådvolym )0,32
* F-3 dB punkt = Fs x √ ( Vas / lådvolym )

I ett kurvdiagram av den beräknade frekvensgången på en bashögtalare finns alltid en ”0-linje”. Det är ett streck i diagrammet som visar den beräknade nollpunkten från vilken bland annat F-3 dB beräknas från. Har kurvan en puckel ovanför linjen kallas det för ”peak” och är på sätt och vis bonus i form av mer ljud. Ligger kurvan under linjen kallas det för ”dip” och ger dej mindre ljud vid det frekvensområdet än vad som räknas som normalt. 
Nu stämmer ju inte alltid dessa kurvor eftersom bilen ändrar karaktären på djupbasen. Man får dock en överblick över högtalarens bästa arbetsområde.

Om du vill veta om basreflexlådan har en peak eller dip så använd denna formel:

H i dB = 20 x log ( 2,6 x Qts x ( Vas / lådvolym )0,35 ) / log ( 10 )

Om H är positivt är det en peak, om H är negativt är det en dip. Log är den naturliga logaritmen.

22,87 läses som två upphöjt till två komma åttiosju. 
Det krävs en vetenskapsräknare eller dator för detta. √2 betyder roten ur 2.
Den här matematiken kan verka svår för ovana men efter lite ansträngning brukar det lossna. Använd gärna papper och penna och notera allt du räknar på så är det mycket lättare att komma ihåg vad man håller på med.

När man har räknat ut volymen på en låda kan det vara bra att lägga till den volym som själva elementet tar upp i låda.
Använd nedanstående mått:

* Element 8 tum 1,2 liter
* Element 10 tum 2,0 liter
* Element 12 tum 2,8 liter
* Element 15 tum 4,3 liter
* Element 18 tum 6,2 liter

Basröret i lådan måste ibland vinklas för att få plats i lådan men detta är inget problem. Man måste emellertid vara aktsam så inte rörets mynning inne i lådan är närmare en vägg än rörets egen diameter.
Röret kan placeras var som helst i lådan och på vilken vägg som helst i en bandpasslåda. 
I en basreflexlåda ska röret helst placeras på samma vägg som elementet.
Mynningarna utåt måste också vara fria från hinder.
Rören ska vara gjorda av kraftigt material annars kommer det att skramla. Det ska också vara ordentligt fastsatt i lådan.
Har du en stor högtalare ska du också ha ett stort rör annars kommer du att få blåsljud i det.
Om det inte blåser i röret när du spelar musik så är det helt fel avstämt till lådan.
Det spelar ingen roll om du har två eller flera basar i en låda med ett rör så länge diametern är tillräckligt stor.
När du bestämmer dej för vilken storlek på låda som kan passa till ditt eget element så lägg inte 
F-3 dB för lågt för då förlorar elementet effekttålighet. Du kommer inte heller få någon bas inne i bilen. Endast långt därifrån. 
Om du lägger F-3 dB högt så använd gärna ett filter som tar bort den djupaste basen.

Enligt mitt tycke ska F-3 dB i en basreflexlåda med rätt element vara följande:

* 8 tum 45 - 65 Hz
* 10 tum 40 - 55 Hz
* 12 tum 35 - 50 Hz
* 15 tum 30 - 50 Hz

Prova med en högre avstämning om du vill ha högre och hårdare bas ur din låda.
Jag rekommenderar att du använder ett rör med följande diameter:

* 8 tum 4 - 8 cm ett element
* 8 tum 7 - 10 cm två element
* 10 tum 6 - 10 cm ett element
* 10 tum 7 - 12 cm två element
* 12 tum 9 - 12 cm ett element
* 12 tum 11 - 15 cm två element
* 15 tum 10 - 12 cm ett element
* 15 tum 12 - 16 cm två element

Rören behöver inte sitta inne i lådan så länge area och längd är riktigt. Detta gör att du kan dra upp dina rör genom hatthyllan så länge rörets ena mynning är på insidan i lådan och längden inte ändras.
Är rören stora måste du dock kompensera innervolymen i lådan om du flyttar ut rören.

 

Mer om lådkonstruktioner

Det kommer mycket frågor om vilket material man ska bygga lådor i och hur man ska dämpa dem. Tja ???
Jag bygger alltid mina lådor i 22 mm spånplatta eftersom den har en låg egenfrekvens, cirka 14 Hz, vilket gör att den är stum. Många som hör av sig med resonansproblem har byggt med playwood. 
Att det blir resonansproblem i plywood beror på att plywood är skiktlimmat och fungerar då som en fjäder och ger ifrån sig resonansljud på liknande sätt som en gitarrsträng. För att komma runt detta problem kan man använda väldigt tjock playwood, gärna björk, men kostnaden blir då dramatiskt i förhållande till spånplatta. Playwood har också den egenheten att den vill spjälka sej i gavlarna vid bearbetning. Inte snyggt i slutändan. 
MDF board har också en ganska hör egenresonans, cirka 400 Hz, vilket kan bli klart hörbart. MDF går att skiktlimma för att komma bort från resonansproblemet eller att man dämpar med olika ljud absorberande material som dämpmattor te,x. Ska man däremot fräsa så är MDF bättre än spån som äter fräsar då det innehåller partiklar av bland annat sten.

När det gäller dämpning av lådor så finns det ingen bestämd regel. Många har dock sina idéer om hur lådan ska dämpas men det är faktiskt olika eftersom alla har olika smak och högtalarna är olika i sina konstruktioner. 
Min egen definition av dämpning är: Om lådan inte har dämpull så får man ett burkigt ljud i en vanlig låda och ett hårt ljud som passar min smak i en bandpasslåda. Om man lägger i lite ull, på en vägg i lådan så blir ljudet mindre burkigt och får en hård karaktär, detta gäller också bandpasslådor.
Om man lägger mycket ull i lådan blir ljudet mjukare men det brukar inte fungera i bandpasslådor.
Normalt använder man ullmattor som är 3 6 cm tjocka och klär då en eller flera väggar med ullen. Prova dej fram till ditt ljud.

Kom ihåg att det som gäller är inte vad andra säger utan hur du vill att det ska låta!

Ull är så billigt att det lönar sig att prova sig fram.

När det gäller olika lådtyper ska jag försöka definiera hur dom olika typerna spelar vilket inte är lätt : 

1. Ingen låda. Spelar ganska djupt och disko med element som klarar open air monteringar. Om elementet har ett lågt Fs ( 20 30 Hz ) brukar det bli bullrigt, ett högt Fs ( 40 70 Hz ) brukar resultera i att högtalaren bottnar. Bottning avhjälps med högpassfilter. Det är noga att det blir tätt mellan fram och baksida vid open-air montering för att det inte ska bli akustisk kortslutning.
2. Sluten låda. Spelar ej djupbas om den inte är stor, endast disko och mellanbas med rätt element.
Denna låda är enklast att bygga men enligt mitt tycke sämst i de flesta fall. Fel element bottnar i lådan. Djupbasen återges oftast med distorsion om lådan inte är förhållandevis stor.
3. Portade lådor. Rätt element i rätt låda spelar som det ska men en felberäknad låda spelar inte bra. Vid för låg porting blir konrörelserna okontrollerade med bottning som följd. Spelar kraftfullt och musikaliskt med rätt element. Karaktären kan ändras från djupt till disco genom att ändra lådstorlek och portning. Högpassfilter vid cirka 30 Hz är att föredra.
4. Bandpasslådor. Dessa lådor spelar ett begränsat frekvensområde men med ett högre ljudtryck än andra lådtyper. Med denna typ av låda är det mycket noga med beräkningen av kammare och portar.
En bandpasslåda av Isobarikkonstruktion spelar djup och hård bas, en två eller trekammare spelar mer åt diskohållet med rätt element. 
Det finns andra typer av bandpasslådor typ 5'e ordningen för er som bara vill ha 50 90 Hz punch. Kan också byggas som Isobarik. Jag bygger ganska många 5é ordningens trekammars Isobarik med fyra stycken 10-tummare. 
5. Isobariklådor. Spelar djupt och bra med lägre amplitud än bandpasslådor men kan vara bättre för djupbas i vissa bilar. Lådan blir liten vilket kan ställa till problem när man använder basar som även i en basreflexlåda ger små volymer. Det blir helt enkelt för trångt i lådan, portarna blir för långa, blåsljud uppstår i portarna och lådan blir svår att få tät.
6. Isoventlådor. Dessa påminner om bandpassisobarik i ljudet men med lite mera punchlik karaktär. Svår att få rätt beräknad då många faktorer utanför lådan påverkar det färdiga resultatet.

Fördelen med Isobariklådor och Isoventlådor är att lådorna blir mindre än vanliga lådor med samma 
F-3 dB punkt. En Isoventlåda går dock att bygga smalare än en Isobarik eftersom elementen inte sitter mot varandra.

 

Mer om baslådor

På följande sidor ska jag försöka beskriva hur jag räknar på lådor av olika typer.
Jag brukar börja med att ta fram parametrarna på elementen så jag är helt säker på att det verkligen är bashögtalare jag håller på med.
Steg två när det gäller alla typer av baslådor är att ta fram en lämplig volym för ett element i en låda med rätt F-3 dB punkt (GÄLLER PORTADE LÅDOR) och det gör jag med formeln :

F-3dB = ( √ Vas / lådvolym) x Fs

Se tabell nedan :
F-3 dB PUNKTER FÖR PORTADE BASLÅDOR

ElementMinMaxRek
8" ≈ 20cm
45Hz
65Hz
50Hz
10" ≈ 25cm
35Hz
55Hz
45Hz
12" ≈ 30cm
30Hz
55Hz
40Hz
15" ≈ 38cm
30Hz
55Hz
35Hz

Denna tabell använder jag när jag beräknar mina lådor så den borde duga åt er andra också. Detta gäller endast bilstereo. Väljer du ”Rek” så blir det definitionen ”allt”.
Det går naturligtvis att vända på formeln ovan så man slipper räkna så många gånger, då ser den ut så här:

Lådvolym = (( √Vas x Fs ) / F-3dB ) 2
eller skrivet som nedan :

√Vas x Fs 
Lådvolym = (-------------) 2
F-3dB

Ovanstående formler gäller för portade lådor, ej slutna.

Det är mycket viktigt att du förstår dessa formler och kan räkna på dom för annars blir inte ditt resultat vad du hade väntat dig.
Om vi tittar på formeln för F-3dB i portade lådor så ser den inte så komplicerad ut :

F-3dB = ( √ Vas / Lådvolym ) x Fs

För att du ska förstå vikten av denna formel så ska vi köra några exempel :

Du har räknat ut att du kan bygga en låda på maximalt 94 liter och du vill ha djup- och disko- bas med ett par 12-tummare, du har dock två alternativ på basar som har följande parametrar :

Mod. 1. Fs 28 Hz Qts 0,36 Vas 91 liter
Mod. 2. Fs 31 Hz Qts 0,40 Vas 223 liter

Om vi nu sätter in dessa värden i formeln så börjar vi med att dubbla Vas-värdet (stämmer inte riktigt, men duger, flera basar kräver kompensation) eftersom vi ska ha två basar i samma låda ( basreflex, 
4'e ordningen ) kommer formeln att få ett nytt utseende :

Mod .1. = F-3 dB = ( √ 182 / 94 ) x 28 = 38,96 Hz
och för nästa par :
Mod.2. = F-3 dB = ( √ 446 / 94 ) x 31 = 67,52 Hz

Då ser vi snabbt att Mod.1. är klart bättre eftersom den spelar ner till 38,96 Hz men Mod.2. spelar endast till 67.52 Hz vilket nästan är en hel oktav över 38,96 Hz.

För att se skillnaden på lådvolymerna för dessa olika basar så kollar vi hur stor låda vi behöver för Mod.2. för att få en F-3dB punkt på 38,96 Hz (avrundat till 39 Hz ).
Uppställningen av formeln blir nu :

( (√ 446 x 31) / 39 ) = 281,79 liter

Som du ser är det mycket stor skillnad på dessa lådvolymer, 94 liter mot 282 liter.

Det därför mycket viktigt att du räknar på dina element så du inte blir utan bas i bilen.
Om du har fler element i samma låda och dom spelar mono så är det bara att multiplicera antalet basar med basarnas Vas värde så kan du räkna med formlerna direkt. Blir det många basar träder lite andra regler in som vi inte ska gå igenom i den här boken.
Formeln för F-3 dB är mycket viktig eftersom det är den du ska använda till nästan alla typer av baslådor, så du måste förstå den! Räkna gärna igenom exemplen ett par gånger extra.

Back to top